Del 4
Jag lade mig tillrätta i sätet och somnade. Förhoppningsvis skulle jag vakna innan vi landat!
Jag vaknade till av ett ryck. Vi hade ännu inte landat. Jag väckte både Emmy och Sanna som drog sig tröttsamt.
- Vakna, vi ska landa snart!
- Va...? Åh, det är du Elina.
Vi såg på en skärm att det var dags att ta på sig säkerhetsbälterna inför landningen. Vi tog på oss säkerhetsbälterna och landade utan problem.
När vi hade landat och gått av kollade jag runt. Varför var det så mycket skrikande människor här? Jag kollade sedan bakåt och häpnade. Där stod One Direction!
- Emmy. Visste du att One Direction varit i Sverige i veckan?
- Vadå?
Hon kollade frågande på mig och jag pekade bakåt. Hon visste nog inte vad hon skulle säga, för hon tog upp mobilen, gick in på twitter och visade mig sedan Niall's status.
- Varför läste vi inte på twitter imorse..
- Sanna, kolla där! Emmy pekade bakåt.
Hon sken upp.
- Wow, vad häftigt!
Jag kunde verkligen inte slita blicken ifrån Liam...
- Harry. Jag sa ju åt dig att inte säga något om detta.
Harry kollade frågande på mig.
- Vadå jag? Skyll på Niall istället. Det var inte jag som skrev: "On our way home from Sweden!"
Jag kollade surt på Niall som bara ryckte på axlarna och flinade. Jag suckade lätt och lät blicken vandra runtomkring flygplatsen. Blicken fastnade på en tjej som kollade på mig. När jag log åt henne såg hon förvånad ut och vände snabbt bort blicken. Jag skrattade lite för mig själv. Hon hade ganska långt rakt brunt hår och bruna ögon.
- Ska vi bo på hotell? frågade Zayn
Både jag, Louis, Harry och Niall kollade frågande på honom.
- Vadå? Vi får ju bättre service där... Maten är godare... Ja, ni förstår.
Då började alla skratta istället. Zayn såg lite ängslig ut.
- Du har rätt. Maten är ju mycket godare där! Niall sken upp.
- Men dåså! Då drar vi till ett hotell istället.
- Va? Vadå? Hon kollade frågande på Emmy.
- Jag såg hur Liam kollade på dig förut.
- Vadå Liam kollade på mig? nu började hon bli lite irriterad
- Tänk om han tycker du är snygg! lade jag till emellan
- Men sluta nu...
När vi väl var inne i hotellet checkade vi in, la resväskorna i rummet och gick ner till lobbyn.
- Det här blir nog jättebra. skrattade Louis
- Kom då, så ser vi om det finns några rum kvar. sade Harry
När vi gick in genom dörren kollade jag mot lobbyn. Jag stannade upp av häpnad. Där satt tjejen jag sett på flygplatsen!
- Öh, Liam? Kommer du? frågade Harry
- Ja, vänta lite. Kommer strax.
Jag gick fram till tjejen och såg att hon kollade på mig som om hon sett ett spöke.
- Hejsan! Liam heter jag, trevligt att träffas.
- Hej! Jag heter Elina. Trevligt att träffa dig med!
Vill ni ha längre eller kortare delar?
Del 3
När jag kommit ut, gick jag sakta mot parken. Vart i parken skulle vi mötas? Det hade han/hon ju inte skrivit. Jag chansade på att det var vid den stora eken, mitt i parken, som i drömmen. Jag hade rätt. Där stod Elina med en svartklädd kvinna bakom sig.
Vem var kvinnan?
- Vad som helst säger du? kvinnan drog av sig luvan och det visade sig att det var ingen mindre än Sanna.
Jag bara stod där och gapade.
- Berättar du vad ni har planerat för överraskning?
- Sanna, seriöst? Vet du hur skräckslagen jag var eller? Du får ALDRIG mer göra om det här.
- Förlåt mig Emmy. Men jag ville bara veta vad ni hade planerat... Jag kan verkligen inte vänta tills imorgon.
- Hur är det med Elina då? jag kollade snabbt på henne och såg hur hon skrattade.
- Haha, du gick verkligen på det! sade hon.
- Det här var verkligen inte roligt. Varför gick du med på det Elina?
- Jag gick inte med på det. Allt som jag skrev om i sms:en var sant, men när jag vaknade upp så låg jag hemma hos Sanna. Hon berättade allt för mig och sedan gick jag med på att göra såhär.
- Åh. Varför är ni alltid så jobbiga... Sanna... Du kunde ju bara frågat.
- Verkligen? Jag tror inte du skulle sagt det då. Men nu gick du faktiskt med på att göra vad som helst, så nu får ni allt berätta! Sanna slank nyfiket fram till mig och gjorde "puppy eyes".
- Okej, vi berättar väl. Men vi borde gå in först, du vet hur min mamma är när jag är ute för länge. Vad sägs som att äta kvällsmat hemma hos mig?
Både Sanna och Elina nickade och log glatt.
- Vad bra! Let's go!
Medans vi gick hem tänkte jag på drömmen. Hur kunde det sluta så annorlunda? Hmm...
- Så... Berätta nu!
- Ta det lugnt, Sanna! Jag måste hämta en sak först.
Emmy sprang upp på sitt rum och kom sedan ner med ett kuvert.
- Du skulle egentligen fått det här imorgon, men eftersom du så gärna vill veta så får du det nu istället. Grattis på födelsedagen!
Jag kollade på Elina som log glatt.
- Grattis!
Jag tog emot kuvertet och öppnade. I låg tre stycken flygbiljetter. Jag kollade förvånat på Emmy. Lite egoistisk som jag var, frågade jag...
- Tack så mycket. Men vad är det här bra för?
Både Emmy och Elina fnissade.
- Läs på biljetten, så förstår du nog!
Jag kollade noggrant på biljetterna... Läste rad för rad tills jag stannade med blicken.
- LONDON! utbrast jag.
- Ja. Du tänker väl precis likadant som vi gör nu? Emmy skrattade glatt.
- One Direction! Åh, herregud. Tack så mycket. Hur ska jag någonsin kunna... Åh, tack så hemskt mycket!
Jag kramade om dem hårt.
- Allt för vänner emellan, det vet du!
- Ja, tack så mycket än en gång!
En dag senare, på flyget...
- Tänker du på Liam? frågade hon nyfiket
- Ja... Jag vet inte vad jag ska göra om jag träffar honom... Det skulle inte direkt vara det roligaste att prata med någon som skriker, om du förstår vad jag menar...
- Jag förstår precis hur du menar! Att skrika är det minsta du kan oroa dig för. Om jag känner dig rätt, så vet jag att du kan klara dig igenom sådana situationer väldigt bra. Du är alltid den lugna typen!
- Det var så lite så!
Jag lade mig tillrätta i sätet och somnade. Förhoppningsvis skulle jag vakna innan vi landat!
Svaret får ni i nästa del... Imorgon! Höhö. ^^
Del 2
När jag sedan var klar tog jag på mig en pyjamas och la mig ner i sängen. Jag sa för mig själv:
- Gode gud, låt mig drömma om Niall! ♥
Efter det somnade jag...
Någon timma senare...
Jag vaknade plötsligt upp alldeles kallsvettig och flåsade tungt. Vad var det jag hade drömt egentligen...?
- Hjälp mig!
- Ring upp mig, fort!
- Kom igen, vakna... Du måste hjälpa mig!
- H*n kommer... Snälla, vakna!!
Sms:en var ungefär runt samma tid. Sedan var det stor tidsskillnad till det sista sms:et då det stod...
- Vill du ha din kära kompis tillbaka? Kom då till parken närmast ditt hus klockan 18 ikväll. Berätta det inte för någon, för det kommer du att ångra. XXX
Det var precis som i drömmen. Jag hade drömt det här, precis det här. Jag hade drömt vad som skulle hända. Jag ville inte tro att det var sant... Men det var det...
Jag väntade några minuter men fick inget svar. Då såg jag skuggan igen, jämte mig. Jag såg nu att det var en stor människa med en rock, men kunde inte lista ut vem det var. Jag hann precis skriva sista sms:et till Emmy, innan jag fick ett slag i huvudet och allt blev svart.
Jag tänkte på vad som skulle hända om jag berättade vad som hänt inatt.
- Jag mår bra.
- Det ser inte så ut, gumman. Har du feber?
- Nej mamma. Jag mår bra.
Jag sneglade mot klockan och såg att den stod på 17.50. Tio i sex, alltså. Om tio minuter var klockan 18.00 och då skulle jag... Endast tanken gav mig rysningar.
- Jag går ut en stund. Kommer tillbaka snart.
...Hoppas jag, tänkte jag för mig själv.
- Okej. Bli inte borta för länge bara!
- Nejdå.
Jag gick mot ytterdörren och tog på mig skorna. Då det var sommar, var det ju inte så kallt, så jag tyckte inte att jag behövde någon tröja eller jacka.
När jag kommit ut, gick jag sakta mot parken. Vart i parken skulle vi mötas? Det hade han/hon ju inte skrivit. Jag chansade på att det var vid den stora eken, mitt i parken, som i drömmen. Jag hade rätt. Där stod Elina med en svartklädd kvinna bakom sig.
Vem var kvinnan?
Hoppas ni gillar det!
Del 1
- Herregud Elina! Förstår du? Vi ska få träffa One Direction imorgon! Utbrast Emmy i micken.
- Jag vet. Ingen idé att få panik. Jag är glad så fort jag får se en glimt av dem… Och Liam. Jag log för mig själv och tänkte på om det kunde bli jag och han någon dag.
*Pling*
Jag ryckte till av ljudet och läste på skärmen: ”Sanna har bjudits in till chatten”. Jag klickade på "Ring upp" och inte långt efter svarade hon...
- Hej på er tjejer!
- Hej Sanna! Sa jag och Emmy samtidigt
- Hur har veckan varit för er?
Jag och Emmy hade inte berättat för Sanna att vi skulle få åka till London på Fredag och få träffa One Direction. Det skulle bli en överraskning! Jag tror att både jag och hon tänkte på samma sak eftersom vi båda satt helt knäpptysta och inte gav något svar.
- Hallå? Jag frågade er något?
- Åh, förlåt mig. Tänkte på en sak bara! svarade jag hastigt
- Tänkte på vadå? frågade Sanna nyfiket
- Regular stuff, you know...
- Haha, jaja. Jag fattar.
- Ni har väl inte glömt bort min födelsedag väl? frågade jag
- Nej Sanna, det är klart vi inte har! svarade Emmy
- Vad bra! Har ni planerat någonting då?
Jag kunde höra att både Emmy och Elina fnissade.
- Det säger vi inte. Du får helt enkelt se på Fredag! Kan du tänka dig att du blir hela 17 år? Bara ett år till så är du lika gammal som Harry...
- Är detta året. lade Elina till.
- Haha, ni är för goa. Jag älskar er!
- Och du vet att vi älskar dig!
Jag satt och log för mig själv och kollade på klockan och såg att den redan stod på 00.00. Hoppsan, kanske dags att gå och lägga sig?
- Hörni, klockan börjar bli mycket. Tror jag ska gå och lägga mig. Vi hörs imorgon! Kram!
Det verkade som Elina hade läst mina tankar, för jag skulle precis säga samma sak.
- Du har nog rätt! Godnatt och sov gott!
- Godnatt! svarade Emmy lite avlägsen.
När jag sedan var klar tog jag på mig en pyjamas och la mig ner i sängen. Jag sa för mig själv:
- Gode gud, låt mig drömma om Niall! ♥
Efter det somnade jag...
Någon timma senare...
Jag vaknade plötsligt upp alldeles kallsvettig och flåsade tungt. Vad var det jag hade drömt egentligen...?
Ganska kort, men jag hoppas att ni gillar den! Hinner tyvärr inte med något mer idag, så förmodligen kommer det upp på Fredag, då jag är upptagen både imorgon och på Torsdag.
Välkommen till min nya blogg!
Bloggen ska fixas till och snart kommer 1:a delen upp!